Edith Södergran (1892 – 1923) var en finlandssvensk lyriker. Hun er regnet som en av de fremste svenskspråklige modernistiske lyrikerne. Edith Södergran døde av tuberkulose kun 31 år gammel, men fikk likevel utgitt sju diktsamlinger.
Södergran brøt stilistiske normer i poesien og tok opp kontroversielle temaer som for eksempel dødslengsel. Hun beskrev dem på en måte som samtiden hadde problemer med å akseptere.
Ukas dikt «Landet som icke är» er et av hennes mest kjente dikt. Det er fra diktsamlingen med samme navn som utkom posthumt i 1925.
Landet som icke är
Jag längtar till landet som icke är,
ty allting som är, är jag trött att begära.
Månen berättar mig i silverne runor
om landet som icke är.
Landet, där all vår önskan
blir underbart uppfylld,
landet, där alla våra kedjor falla,
landet, där vi svalka
vår sargade panna
i månens dagg.
Mitt liv var en het villa.
Men ett har jag funnit
och ett har jag verkligen vunnit –
vägen till landet som icke är.
I landet som icke är
där går min älskade
med gnistrande krona.
Vem är min älskade?
Natten är mörk
och stjärnorna dallra till svar.
Vem är min älskade?
Vad är hans namn?
Himlarna välva sig högre och högre,
och ett människobarn drunknar
i ändlösa dimmor
och vet intet svar.
Men ett människobarn
är ingenting annat än visshet.
Och det sträcker ut sina armar
högre än alla himlar.
Och det kommer ett svar:
Jag är den du älskar
och alltid skall älska.
